Jag vad är en stjärnpärla – en starpearl. I detta sammanhang är det min del av min livsväg – för att hitta hem till mig själv, till min essens, min gudomlighet, min kärna. Och hur jag skall få hela livet till att samverka, stämma överens och ljuda i harmoni. Det tar några livstider…..
Tidigare har jag sett och beskrivit det mer som min inre slipade diamant, men efter att jag i mitt liv börjat grunna och – kontemplera Genekeys -så blir min inre bild mer överensstämmande med en pärla. Mina inre sår och skuggor som ”värker” fram och blir till pärlor. Och stjärnor är vi allihopa, gjorda av stjärnstoft, komna från stjärnorna och det är under den värdiga stjärnhimlen vi alla vandrar. Min stora målning nedan minns jag inte längre vad jag först kallade men den är målad med Tempera – i detta fallet Ankägg som jag fått från min granne. Ägg och färgpulver- på ett stycke duk av tyg. Enkelhet i förening. Tavlans bild drog jag upp med slutna ögon – men målade sedan med öppna ögon och med de färger jag älskade. Indigo, djuprött och gulguld. För ljuset. Motivet är långt ifrån format som en stjärna, men stjärnor målar jag också gärna som motiv. Jag ser också vårt känsliga älskande hjärta som den ömma livmodern där pärlorna föds. Det som kallas ”Pärlemor” i Snäckan – det som är höljet till pärlan, livmodern och det kallas på engelska ”Mother of pearl”. Så vackert om våra sår, våra gruskorn som blir till pärlor. Finner inte längre filmsnutten med hur många pärlor en enda snäcka kan föda fram, men det kan bli många. Våra pärlor blir ofta osynliga för samhället men sprider sin glans där vi minst anar det. Blir det osynliga pärlhalsband runt vår hals som följer med oss till andra sidan.
Se mina tidigare inlägg Starpearl
