Jag skall inte längre klaga
på mig själv
jag är ju redan framme
eftersom allt är evigtvarande
som smultron som doftar
på strå
och blåklockor som darrar i vinden
Därför att allt är fullbordat
redan innan hon som var jag
kom in i mig kropp
i min tidsmaskin
där kvantsprånget lekte talat
med soluret i mitt bröst
solarplexus i mitten av allt
jag vackrast drömmer om
den lust i min kropp
som ännu inte blommat ut
i ljus.